MyHistoryMyLife

Jag har blekninggel och skenor i munne och ska strax ta ut dem.
Jag håller på att fixa naglarna och nu känner man finare.

Jag fick en tankeställare idag och jag kände att jag ville dela med mig om hur jag tänker.
Jag har en del vänner och speciellt en syster som säger till mig att jag inte är så snäll mot mig sj.
Jag har alltid klankat ner på mig sj att jag är ett fetto eller sumo, och jag är inte snäll mot  mig sj och jag vet om det.
När jag inte mår så bra i själen så går det aldrig ut över mina medmänniskor utan tvärt om går det ut på mig sj att jag kan se ner på mig sj.
Lycka är inget man får utdelat utan något man får kämpa med.
Jag försöker att tänka "rätt" och ibland går det men ibland inte...men jag försöker.
JAg vill hellre skämta om mig sj innan någon annan säger något för det gör så ont.
Jag har alltid varit tjockast i min familj och fick oxå höra detta många gånger och sånt sitter i fast jag idag är snart 26år.Det gör ont att höra att man inte duger...
Nu är jag dock äldre och vet om att det spelar ingen roll om vad andra tycker och tänker om mig utan det viktigaste är vad jag tycker.
JAg har klarat gått ner 12kg och det har varit kämpigt.Jag tog tag i detta för jag kände att nu gör jag av med det som fått mig att må dåligt och ingen kan ändra på det förutom jag sj.
Fast jag har en del hinder i mitt liv som gör att jag inte kan leva "normalt" så är jag så tacksam för att jag har en kropp som ändån kan en hel del fast jag är sjuk.
Jag kan träna och gå och röra mig,men inte fullt lika mycket som en frisk människa...men jag kan allt detta!Det är jag tacksam för.

Jag kommer förmodligen skriva fler skämt om mig,men ta inte det så ordagrant.
Att må bra på insidan är lika jobbigt och krävs lika mycket jobb som att må bra på utsidan.

Tack för all omtanke och fina ord...ibland behöver man någon som säger ifrån;)
Ha oxå överseende med att det är kämpigt att pressa en sjukkropp som jag gör nu med arbetsträningen...jag är bara människa.