Snyggo??

Ser ni viket finger som svullnat?
Ville bara visa en mycket lätt variant av en biverkninga av min muskelsjukdom.Nu sitter det bara på ett finger så jag kan ju röra de andra normalt.Oftast blir det så på alla fingrana men tack olov är det bara ett finger idag som dummar sig;)


Åh vilken heting jag är...=)


Gravid???

Just nu är jag lite bättre men fick en svacka igen med magen och denna gången har jag bildbevis.
Jag har svulnat 14cm och jag har innan kommit upp i hela 16cm.
Tror ni att jag är smärtfri??
Icke så nicke.DEt känns som jag ska spricka.
Och kika ner där äggstockarna sitter och se hur det svullnad där med.
Min mage är så stor att den pressar ut äggstockarna.


Så här ser min mage ut normala fall(bilden nedan för som kommer nu)

Jag har fruktansvärt ont!


Hemma

Tack alla för fina kommentarer.
Jag hade en dålig dag och det gick över till att man klanka ner på sig sj.
Jag kan bara jämnföra mig med mig sj och jag har många odds i mot mig men trots det har jag gått ner 12kg och börjar närma mig att jag "snart" har tappat 45cm!!!

Idag fick jag glada nyheter och tydligen har jag inte fattar riktigt från början.
Jag ska arbetsträna till juni månad och jag måste gå framåt hela tiden.Målet va att klara 15timmar i januari men pga av sjukdom/sjukskrivning så hara jag klarat en vecka på 15timmar.
DOCK så hade andré hämtat mig efter jobb och jag har inte klarat något här hemma.Jag har mått röv!
Jag fick veta att så mycket skulle jag inte pressa mig sj utan målet är att jag ska klarar att jobba +leva med mina sjukdommar +klara hemmet m.m
Nu kan jag andas ut lite och lyssna mer på kroppen och jag klarar 13h iallfall,och ska försöka klara 15h och klara av att leva oxå.
Jag vet dock inte om jag ska arbetsträna en längre period på Ginatricot,utan jag väntar på ett beslut som jag inte skriver om här.
Jag är glad att jag inte blir tvingad att vara sjukskriven,för även om jag är sjuk så vill jag jobba och jag tänker jobba.Jag är bara ute efter att klara ett jobb och även kunna leva och just nu är det kämpigt men jag vill inte ge upp.
Även om jag nu inte klarar halvtid till juni så kan jag ändån arbetsträna men då va det ams som tog över ärendet...så hoppet va ej ute.

Jag är glad att jag kan pusta ut lite mer,och lyssna lite mer på min kropp för jag har nog pressat mig lite hårt.Men jag vill så gärna kunna mer än vad jag kan...men ändån är jag glad att jag lever och min kropp är bra ibland...för utan allt detta hade jag inte lärt mig så mycket om mig sj.


Inget trevligt inlägg detta...

Varför kunde jag inte bara lyssna på kroppen då den protistera igår?Jag märkte det så tydligt och ändån lyssna jag inte på de örat alls,jag blev döv just då.
Jag vill så mycket men kan inte alltid det jag vill...men samtidigt så tycker jag inte synd om mig själv utan med planering och tid så ska jag klara av det.
Jag har fruktansvärt ont just nu och vet inte vad jag ska ta mig till,och jag blir alltid lika känslosam då jag mår så här för jag blir så besviken på att inte klara "det lilla".
Jag måste förstå att jag är jag och måste oxå förstå mina begrensningar och jag ska verkligen försöka att inte tänka de som jag tänker.Tankarna har sådan enormkraft både för mig och alla andra.

Jag får helt enkelt förstå att läget är som de är och jag är som jag är,men det gäller att inte ge upp.
Detta är en Arbetsträning...alltså en träning jag måste träna på.Jag måste lära saker för min skull,försöka förstå min kropp hur den reagerar i arbetet....tar det tid ,så får det ta tid.

Jag får helt enkelt förstå att jag inte kan göra så mycket idag...jag får väl tillåta mig att ha en dålig dag.Jag önskar ibland jag kunnde vara starkare då jag mår dåligt...ingen är perfekt...


Fredagen är här=)

Det är lite finare väder och jag hoppas det blir fint på söndag då jag ska vara med min älskade familj och fira min födelsedag.Det blir grill och tårta;)

Jag fick så berömm av sjukgymnasten igår.Jag har gått ner 10kg,börjar jobba på måndag och jag går inte lika mycket hos han mer....även om han är het som sören den mannen;)

Lite info om mig då så ni fattar.
Jag har haft problem med magen sedan födeslen,och senare visa det sig att svanskotan va urled/bröten så min mage och tarmsystem har inte utvecklats så som det skulle.
När jag jobba inom barnomsorgen fick jag massa infektioner och dyligt .Jag gick i 9månader och trodde jag hade vinterkräksjukan.Det visa först jag hade chron(stavas det så) men det innebär inflamation i tarmen.Jag ändra kosten helt och ville verkligen ej ha det så här och andra gången jag träffa spec.läk så hade inflamationen gått över.Jag va dock ej frisk och proverna visa att det ej va bra men jag fick slutliga diagnosen mycket svår o komplicerad IBS.JAg gick till kurator,terapi,psykolog,hypnos...prova allt för jag ville må bättre.
Sen så för ca 3år sen belv jag kraftigt förämrad och det sluta med att jag ej kunde gå.
Pappa tvinga mig att åka akut och han lura mig med;)Han sa att åker du in så får du en spruta och sen får du åka hem igen.
Det sluta med jag blev tvångsinlagd och två överläkare kom ner och berätta allvaret.Jag sa oxå att imorron åker jag hem och skiter i vad ni säger för jag vill icke vara här.
Det hela sluta med att hjärtat börjar sakta får rätt rytm och pulsen gick upp till någerlunda oki nivå.Jag hade något som de ej kunde förklara va att jag hade inflamation i huvudet,nacke,axlar,överarmar,hela ryggraden och en bit ner på enas sidan rumpan.JAg fick åka hem....
Jag fick sen komma till något som heter smärtrehab där jag fick veta vad som va fel och lära mig "leva med detta"
Jag hade fibromyalgi/generell allodyni.Jag blev en specialist på just varför jag vad sjuk,vad det berodde på och hur jag kunde göra för att må bra.Själ och kropp hör ihopa så tänk på det!
Imitt fall fick jag veta att min fibromyalgi kom från magen...att hade jag aldrig haft fel på mitt magsystem så hade jag inte haft fibormyalgi....jag har alltså ett mekaniskt fel i kroppen.Detta innebär tar jag prover så röngen så ser man att i skelettet är inte ok vid svanskotan och knäna(efter moped olycka)
Jag har sedan detta tagit annsvar för mitt liv och mående.Jag tror inte på mediciner,visst hjälper det en liten del.
Jag har fått hjälp med mitt indre,min själ och jag mår bra idag fast ja har mina svaga stunder jag med.
Jag tränar varje dag både i hypnos,mentalt,motion,sjukgymnast övningar.
Detta gör jag för att jag ska hålla mig oki...så bra det nu kan bli för jag blir aldrig frisk.
SEn tar jag endast den medicin som jag behöver och jag tar vissa varje dag och andra vid behov....

Jag har tagit ansvar för mitt mående...jag kan mycke mer idag än då jag insjukna.Jag mår bra i mitt hjärta och gör man det så mår atomatiskt kroppen bättre oxå.Jag har kommit där jag är av min egen vilja...

Detta blev en roman...haha...nå ja men då kanske ni förstår hur lite lättare hur långt jag kommit....och det är enbart min egen förtjänst;)

 

ha en underbar helg alla=)

Lördag

Tänka sig att jag har storlek 38 igen(byxor).Jag har nog inte haft den storleken sen jag va 15-16år=)

Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt för mest av allt är jag såå enormt besviken på situvationen jag nu hamnat i.Jag sitter här helt sj i lägenheten och jag hade bokat sen en vecka tillbaka att jag skulle få besök.Men det blev aldrig så...jag gick upp kl 7 imorse för att må någerlunda bra,göra sjukgymnast övningar och allt annat som jag "måste" göra för att må lite bättre,jag har sovit 4 timmar inatt bara. Hade jag vetat att de aldrig blivit av idag så hade jag inte behövt ta så mycket smärtlindring som jag gjorde för jag får ju lida för detta i dagar nu för min mage inte tåler smärtsillande.Jag hade sett framimot detta och va så glad över att träffa en människa idag,prata och umgås,för jag hade behövt detta så....fick ganska dåliga nyheter igår så jag vill inte sitta och tänka på detta hela tiden.
Jag fråga mina andra vänner och alla är bokade.vid halv tio,tio kommer killen till mig men ändån jag får vara ensam...jag hatar det.!
Jag är inte som alla andra,jag är faktiskt sjuk även fast det inte syns på utsidan,om folk bara förstår hur mycket planering,medicinering och tid och klart tåla mod det tar för att jag ska orka träffa en annan människa....ibland hade jag önskat att folk kunde se att jag va sjuk,så jag slapp detta....

RSS 2.0